Skogsmulles blogg

Nu är det kokta fläsket stekt (eller tvärtom?!)...Inte nog m att man är typ insnöad, nu kom kylan också; minus 31 i morse...Men jag tänker tänka positivt idag (för det är ju bra)..

- Nu fick vi äntligen frosta av frysen, inga problem m att lägga maten utanför dörrn (tinar inte).

- Nu får vi lära känna varandra lite bättre; jag o sambon (har dock gått snart 6 år), ingen jävel vill gå ut just nu..

- Man får träna tålamod..Tänk er en liten illbatting på 1,5 år (mer vild än tam) springa runt o jaga jycken hela dagen; ack va söta dom är (räknar till 10 om och om igen).

- Myggfritt, inte ens mössen verkar aktiva idag (dom kommer fram på natten).

-Städade micron också, lär bli välstädat idag..

Solen skiner iaf ,kanske blir det lite varmare då..

En stor varm vinterkram fr en hoppfull liten b

Här är nog min svagaste punkt, tårtor,(bakelser)....Jag är helt galen i gräddiga grejjer, och dom försvårar mitt mål gång på gång.Jag måste komma på en strategi om detta ska lyckas...

Just den här tårtan beställde vi när dottern föddes, for upp till BB och bjöd dom där som tack för det enorma stöd vi fick (det höll på att gå illa nämligen)..

Nu nanna kudde, får komma på nån super-plan nån annan dag..Pömsig liten b

I dag vill jag inte prata om mig på nåt vis, man blir som lite småless på det  ibland *hehe*..

Näe, jag vill istället tipsa om en jättemysig blogg som är värd att titta på, hon är en inspirationskälla och underbar människa...

jonnajinton.se

Ha en fin kväll där ute :o)

Så här ser det ut när jag tittar ut från köksfönstret här hemma, och mer lär det väl komma *suck*..:Men rubriken gäller lika mkt att jag själv känner mig insnöad, jag har som stagnerat; behöver en knuff (ordentlig sådan), lite nya recept, mera energi etc. etc.

Jag tycker ändå att jag har vidtagit lite åtgärder. Gått m här i BL-klubben, tar mindre portioner, rör på mig mera, äter mera frukt och grönsaker, försöker stressa mindre (svårt m en liten kotte, jycke hus m.m)...Yogan borde utövas lite oftare, själen blir som lugnare då.

I slutändan är jag bara en människa jag med, så det ordnar sig säkert inom kort- Var sak har ju sin tid heter det ju..Må så gott alla...b

En stor sten föll från mitt hjärta i dag då jag fick veta att min pappa är helt okey (efter rånet/överfallet). Han verkar inte ha fått några men av det hela, jätteskönt.

Jag har varit så jäkla orolig och rädd ett tag, det tär både på själ och kropp. Ovissheten är det värsta av allt, det önskar jag ingen.

Så nu tänker jag fortsätta min vikt-kamp, ska väga mig i morrn (byxorna känns lösare över häcken)....Take care :o)

Hittade ett fint foto på min dotter som jag tog för ett tag sedan..Tänk vilken kraft det är i den här lilla näven, ibland har vi mkt att lära från andra; både stora som små.

Jag tänker knyta min näve och göra det som krävs för att börja få/nå resultat med vikten, slutdaltat med andra ord.

Kram på er alla där ute som kämpar...b

Jag tänker aldrig nånsin ge upp, bannimig ska jag sticka upp som en brännässla ur asfalten om så behövs; nu är jag väldigt förbannad.

Pratade (?, snarare skrek) med mitt ex. idag och han vet verkligen vilka knappar han ska trycka på för att få mig ur balans...Bara en liten stund efter tryckte jag i mig 3 limpmackor för att dämpa ilskan och ångesten. Det hela blev så tydligt, så här funkar jag och det är dagens sanning.

Usch, fegare krake får man leta efter; vissa har då bara käften och bakbena (=stor i truten och smiter sen i väg)..Varför ringa och gaffla nu när sonen har fyllt 18 år? Skaffar nytt mobilnr ifall han gapar vidare.

Annars har dagen vart bra, underbar vinterdag och kul på "jobbet" (praktiken), gamla människor är härliga och har mycket skojjigt att berätta..

Var rädda om er och låt ingen få trycka ner er, punkt slut.

Filosofiska bettan är i farten igen *ler*..kvällens ämne är rädslor...Något som alla har och något som är helt normalt. Samtidigt är det något som kan bli en begränsning, man kanske ska fråga sig själv vad det handlar om egentligen ?!

Själv vill jag ha en snygg kropp (gärna vältränad) och se minst 10 år yngre ut (hur svårt kan det va *hehe*?!)..Skämt o sido så tror jag att min "spärr" sitter i ett gammalt överfall. Jag känner mig inte längre som ett brottsoffer, men tydligen stoppar det mig från att komma under 70-kilosstrecket på vågen. Jag klarar ju så mkt annat, varför är detta stört omöjligt?!!!

Det vore nog ingen dum idé att hänga upp en sån där boxningsgrej nånstans, så man kan gå dit och sopa på den då och då. Jag skulle hitta ett antal ansikten som jag ville ge på käften, som har mobbat mig både som barn och vuxen.

Slutord: "När natten är som mörkast lyser stjärnorna som klarast"